Till Ainos minne

Vi begravde Aino, min syster den 5 januari 2006. Hon blev 55 år, 6 månader och 3 dagar gammal. Men det var ju ingen ålder att dö i. Hennes sjukdomar förmörkade dock och gjorde senare delen av Ainos liv ganska svårt. Men Aino kämpade och höll humöret uppe. Aino hade humor, som ändå lyfte tillvaron för henne och de närmaste.

Men det jag minns är min lillasyster som hon var från det hon föddes. En solstråle som var mycket efterlängtad. Vi bodde då på Enekullegatan i Göteborg och där tog Aino sina första stapplande steg. När hon var ett par år gammal flyttade vi till Askum i Bohuslän. Vi bodde hos mormor och morfar under tiden som mor och far byggde huset på Svenneby. Aino bodde i Askum i hela sitt liv. Hon utbildade sig till hemvårdare i Härnösand. Gifte sig och fick två barn Joachim och Fred. Skiljde sig och levde fram till sin bortgång i grannlägenheten i mors och fars hus. Aino arbetade på ABBA och inom hemtjänsten fram till sin sjukpensionering.

Det känns tomt efter Dig Aino. Det var många vänner som tog farväl vid Din begravning. Vi sörjer Dig djupt.

Ronald